Depth of processing          Overstimulation

Emotional responsiveness          Sensing the subtle

För dig som är extra känslig eller sensitiv


Om du upplever att du har ett djupare sätt att ta till dig saker och ting i livet – och en större känslighet för olika sinnesintryck – då kan du vara högkänslig eller som många föredrar att benämna personlighetsdraget; högsensitiv. Du har då en mer påtaglig och omfattande känslighet/sensitivitet än vad genomsnittsmänniskan har.

Du har nära till starka känslor och du kan uppleva många nyanser av dem. Intuitionen är stark – och du har lätt för att uppfatta det subtila. Ett rikt inre liv är också vanligt och en förmåga att förstå hur allt hänger ihop här i världen.

Samtidigt är det lätt att bli överväldigad av sinnesintryck och känslor. För mycket av allt kan orsaka överstimulering eller stress och behovet av återhämtning är stort – men också viktigt för att inte bli uttröttad och eventuellt utveckla en utmattning.

Fakta om högkänslighet


Den vetenskapliga termen för högkänslighet är: Sensory Processing Sensitivity/Sensorisk bearbetningskänslighet

Högkänsliga personer har ett känsligare nervsystem än icke-högkänsliga och ca 20 % av alla människor och djur har detta personlighetsdrag.

Antingen är man född högkänslig – eller inte. Det finns inget mellanting. Men man kan vara mer eller mindre högkänslig och detta personlighetsdrag kan variera i styrka under livets gång.

Den som är högkänslig är inte onormal, det är inte något som är fel, tvärtom. Däremot fungerar man annorlunda i mångt och mycket, vilket ibland kan resultera i en känsla av utanförskap.

30 % av alla högkänsliga personer är extroverta och 70 % är introverta. Man kan vara mer eller mindre extrovert eller introvert under olika perioder av livet.

En del högkänsliga personer kan också vara s.k. sensationssökare eller spänningssökande. Innebörden av det är att man behöver lite mer, eller mycket mer, spänning och äventyr i livet för att må och fungera bra. Sensationen kan vara: en resa; en tävling; att skriva en bok; att starta ett företag, etc.

Alla högkänsliga människor har fyra gemensamma egenskaper och de kan yttra sig i olika grad hos olika individer. Det handlar om djup bearbetning, sensitiv uppfattningsförmåga, emotionell mottaglighet och överstimulering.

Elaine N. Aron har skapat akronymen DOES, vilken står för: Depth of processing, Overstimulation, Emotional responsiveness, Sensing the subtle.

Elaine N. Aron


Elaine N. Aron är amerikansk psykolog och forskare. Hon har forskat på högkänslighet sedan 1990-talet och hon har författat hundratals artiklar och åtskilliga böcker i ämnet. Hennes forskningsresultat har publicerats i ett flertal akademiska tidskrifter. Hon myntade tidigt begreppet ”The Highly Sensitive Person”, HSP. Den svenska benämningen blev högkänslighet, men även andra begrepp förekommer.

Enligt Aron är en del människor genetiskt disponerade för det här personlighetsdraget och det är ärftligt. Högkänslighet är alltså inte en diagnos utan ett personlighetsdrag som finns hos upp till 30 % av alla människor. 70% av de högkänsliga är introverta och 30 % är extroverta. En mindre andel högkänsliga kan också vara spänningssökande.

Rent biologiskt är den extra sensitiviteten ett resultat av att nervsystemet gör en finare och mer noggrann uppdelning av intryck, vilket ger hjärnan mer att bearbeta. Den vetenskapliga termen för detta är; sensorisk bearbetningskänslighet (sensory processing sensitivity).

Fakta: Den högkänsliga människan, av Elaine N. Aron,
Sensitiva Barn, av Prinsessan Märtha Louise & Elisabeth Nordeng


Elaine Arons självtest för högkänslighet

Att läsa


Elaine Aron: Den högkänsliga människan; Den högkänsliga föräldern; Det högkänsliga barnet

Tom Falkenstein: Den högkänslige mannen

Prinsessan Märtha Louis & Elisabeth Nordeng: Sensitiva barn

Pia Rockström: Sensitivt ledarskap

Charlotta Lagerberg-Thunes: Orkidébarnet; Färilsdrömmar; Sorgmanteln

Nedan följer reflekterande texter,
av Helena Linnerborg

Hur kan jag vara säker?

Känner du dig fortfarande osäker, efter att ha gjort Elaine Arons självtest, huruvida du är högkänslig eller inte? Då ska du läsa någon litteratur i ämnet, för då kommer du ganska snabbt känna igen dig – eller eventuellt inte känna igen dig i resonemangen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att du inte ska känna igen dig i precis allt, eftersom också högkänsliga individer är olika varandra. Dels kan sensitiviteten ta sig lite olika uttryck hos oss, dels har vi andra personlighetsdrag som är viktiga för att förstå sig själv.

De fyra gemensamma egenskaperna eller grundstenarna enligt Elaine Aron, är det dock tvunget att man känner igen sig i för att högkänslighet ska föreligga. Det innebär att du har för vana att bearbeta/reflektera på djupet, har en sensitiv uppfattningsförmåga, är starkt emotionellt mottaglig och har lätt för att bli överstimulerad.

Självklart är det så att livet kan ”träna” oss på olika sätt, viket också gör avtryck i personligheten. En i olika avseenden tuff barndom kan göra oss tuffare och starkare som vuxna och det kan eventuellt bli lite missvisande för omgivningen. Men du vet själv hur känslig och sensitiv du är, det är inte omgivningen som kan eller ska göra den bedömningen. En svår barndom kan också göra individen emotionellt avstängd, vilket ju då inte innebär att denne inte längre är högkänslig, utan snarare att det finns delar och trauma som måste läkas för att människan ska bli hel.

Om det ändå råder viss osäkerhet om personlighetsdraget, då finns det en sak att ta fasta på och det är den djupa bearbetningen. Som högkänsliga har vi ett extra känsligt nervsystem och allt vi tar in genom våra sinnen bearbetas djupare och många gånger under längre tid. Vi har också ett stort behov av djup reflektion och vi har väldigt nära till den. Det som snabbt passerar för en annan eller inte ens uppfattas, kan för oss leda till eftertanke och funderingar.

Alla människor bearbetar och reflekterar ibland djupare, för att man vill eller för att situationen kräver det. Men den högkänsliga människans behov i detta avseende är oerhört mycket större och innehåller en väldig kapacitet i just det avseendet. Det innebär följaktligen att personer som inte har för vana att ständigt tänka efter och allt som oftast är väldigt upptagna med det som finns på ytan, inte kan vara högkänsliga enligt definitionen. Men alla människor har naturligtvis sina goda sidor på olika sätt – alla behövs lika mycket för att helheten ska bli bra.

Man kan se konsekvenserna av den högkänsliga människans djupa bearbetning och reflektion: i dess arbete med människor eller djur; i kreativitet; i uppfinningsrikedom; i andlighet; i allt skapande såsom bildkonst, musik, litteratur, poesi, etc. Men man kan ha vilka yrken och intressen som helst, eftersom det är mycket som kan påverka de val vi gör i livet.

Och de högkänsliga som till en början känner att de ”hamnat fel”, hittar ofta rätt längre fram i livet, då man börjat förstå sig själv bättre. Det kan också vara så att man starkt påverkar det man gör genom sin personlighet.

Det finns idag mycket litteratur, föreläsningar och kurser om högkänslighet, som stöd för den som behöver det. Men många högkänsliga människor behöver inte så mycket av detta. Då man första gången tog del av kunskapen, såg man den som en fantastiskt fin bekräftelse på den egna sensitiva personligheten.

Hur hittar jag fram till andra högkänsliga?

Idag finns det olika forum för högkänsliga personer. Det kan vara en möjlighet. Men det finns också många andra vägar till gemenskap. En viktig sak att göra är att stanna upp i mötet med de högkänsliga personer som du redan har i ditt liv. En del sensitiva tar inte så mycket plats och utrymme tillsammans med andra, och det är därför lätt hänt att förbise dessa. Märk väl att även högkänsliga kan förbise andra högkänsliga, vilket ju kan tyckas vara märkligt, men absolut en vanlig realitet.

Det gäller också att ibland rikta uppmärksamheten utåt och bort från sig själv, så att det inte bara är den egna personen som är utgångspunkten för allt. Att ständigt utgå från sig själv i kontakten med andra, en självupptagenhet, är ett problem som ibland kan finnas hos såväl introverta som extroverta högkänsliga. Det är en naturlig följd av den djupare reflektionen, men samtidigt något man bör vara medveten om.

Även för den som är problemtyngd eller mår dåligt, är det en god idé att rikta uppmärksamheten bort från sig själv lite mer. Då får man nya infallsvinklar och insikter som kan underlätta och berika. Och man undgår att allt för mycket tynga andra med den egna bearbetningen av personliga problem. Men givetvis ska vi också öppna oss och berätta hur vi har det i livet. Då kan vi hitta fram till andra, få stöd och uppmuntran – och kanske hitta riktiga själsfränder.

Bra sätt att hitta fram till andra sensitiva kan vara att ta fasta på egna intressen, i alla fall om det är intressen som man känner att man vill satsa på även framgent. Är du intresserad av naturen eller av yoga, är det sannolikt att du hittar andra som du i sådana sammanhang. Samma sak gäller litteratur, konst och musik – och föreläsningar och kurser som fångar upp sådant som intresserar dig.

Våga ställa frågor till andra! Var lite nyfiken på ett trevligt sätt! Det kan vara öppningen till gemenskap och kanske till en mer personlig vänskap.

Att socialisera med högkänsliga eller med icke högkänsliga

Det är inte säkert att högkänsliga personer är ämnade att alltid passa särskilt bra med varandra. Var femte person har personlighetsdraget och vi fyller en viktig funktion i alla slags grupper, både små och stora grupper. I större sammanhang kommer det därmed att finnas många högkänsliga, som mycket väl kan finna varandra, men som i övrigt kommer att samarbeta och socialisera med icke högkänsliga personer.

Om du känner att du har lätt för att umgås och samarbeta med icke högkänsliga personer, har du all anledning att vara tacksam för det. Du hade absolut varit mer begränsad om du bara skulle trivas med andra högkänsliga. Men för de flesta av oss är det ändå så att vi behöver de djupa samtalen med andra sensitiva, för att tillfredsställa ett medfött behov och intresse för reflektion.

Många högkänsliga individer har genom livet tvingats utveckla strategier, som stöd för att kunna hantera livet och eventuella trauma. All respekt för det – då livet för en högkänslig ofta kan vara särskilt svårt. Men det kan också innebära att den sensitiva är på sin vakt, är defensiv och misstroende, i de fall självkänslan skadats och läkningen uteblivit.

Det kan då ha sina sidor att samarbeta och socialisera med en sådan person. För vi kan inte hjälpa en annan att läka utan att denne själv vill, men den som är öppen för stöd och kunskap om hur vi läker kropp och själ, kommer förbättra självkänslan och förstå sitt eget värde. Riktigt goda relationer förutsätter att man åtminstone jobbar på att läka sina sår och följaktligen inte nedvärderar sig själv eller andra.

Känslighet – Sensitivitet – Högkänslighet – Högsensitivitet

Alla har vi en känslighet som yttrar sig både fysiskt och mentalt. Den har många funktioner; som att hjälpa oss att undvika faror av alla de slag, känna in omgivningen eller för att uppleva njutning, trygghet och tillfredsställelse.

Ibland används uttrycket överkänslig, oftast för att man ser känsligheten som något negativt och kanske används det i ett nedlåtande syfte. Men det är synd att känsligheten för många fått en sådan negativ innebörd, då den är så oerhört grundläggande och viktig för människan.

Sensitivitet är ett begrepp som fått en mer positiv klang i svenskan och det för tankarna till ett nyanserat och djupt känsloliv – ett vidare och mer mångfasetterat begrepp. I kontakten med andra kan sensitiviteten/känsligheten bidra till en god social kompetens, då man också har en förmåga att känna in och förstå hur en annan människa känner eller upplever en situation.

Idag talar vi också om högkänslighet eller högsensitivitet. Innebörden av dessa begrepp är bland annat att människan tar in mer av allt från yttervärlden; intryck och information av alla de slag, men också bearbetar allting djupare och under längre tid än en genomsnittlig person gör. Ett nyanserat känsloliv och starka känslor är mycket typiskt.

De positiva konsekvenserna av högkänslighet kan vara ett rikt inre liv och en djup förståelse för livet och hur allt hänger samman. De negativa konsekvenserna kan yttra sig som att lätt bli överstimulerad, stressad eller trött. Ungefär var femte person anses ha detta medfödda personlighetsdrag enligt bl.a. Dr Elaine Arons forskning.

Ibland utsätts människan för situationer som orsakar trauma. När en högsensitiv person upplever trauma, kan det få djupa och långvariga konsekvenser. I sämsta fall kan det leda till ångest, depression och eventuell suicid. I bästa fall kan trauma ligga till grund för kreativitet och skapande i olika former.

När en ”normalkänslig” person upplever svåra trauma och dess följder, kan denne utveckla en större känslighet som i mångt och mycket kan påminna om högkänslighet. Men detta ska alltså inte förväxlas med högkänslighet/högsensitivitet, som är ett medfött personlighetsdrag. Att förstå skillnaden, kan ha betydelse vid olika former av stöd till den enskilda människans utveckling och läkande.

Att förstå skillnaden mellan personlighetsdraget och en utvecklad känslighet p.g.a. trauma, handlar också om att visa människor respekt. Idag blandas ofta dessa kategorier i olika sammanhang, i tron att det inte spelar så stor roll – eller för att man vill vara försiktig med att uttala sig, i tron att det är ett känsligt ämne.

Men det kan vara mycket som skiljer de båda ”formerna” av särskild känslighet och i enstaka fall kan konsekvenserna bli, att högkänslighet missförstås av dem som inte har kriterierna för detta personlighetsdrag klart för sig – och att den ”normalkänsliga” som har utvecklat en större känslighet under livets gång, inte erhåller rätt stöd i arbetet med att läka sig själv.